Korta texter om papper, ljus, väntan, och allt annat jag tänker på framför staffliet.
Det viktigaste i en akvarell händer ofta när du inte målar. Jag har räknat — på en typisk dag står jag vid staffliet i sex timmar, men borsten rör papperet i kanske fyrtio minuter. Resten är väntan. Hur jag har lärt mig att låta papperet bestämma takten.
Läs vidare
Tolv år med Arches 300 g. Varför jag aldrig kunnat byta — och vad jag har provat på vägen. (Bockingford är förresten inte alls dåligt.)
Jag har gått samma fyrahundra meter ned till vattnet nästan varje dag i sex år. Här är vad jag tror jag har lärt mig om upprepning som arbetsmetod.
En stor och en liten — Escoda 1430 nr 10 och nr 4. Allt annat jag haft liggandes är där för att jag inte vågar lägga undan det.
Hur jag försökte måla som Lars Lerin i två år, och varför det var det bästa som hände mig — även om resultatet inte alltid var det.
När jag inte vet vart en målning är på väg använder jag mitt sämsta papper. Det tar bort viljan att vara försiktig — och det är ofta då något börjar.
Det enda jag verkligen ändrat i mitt arbetssätt sedan jag flyttade ut på landet. Tre tips för långa torktider och fuktig luft.
En lista — papper, blyerts, en gammal termos, en penna jag aldrig använder men inte vågar lämna hemma. Och varför det är så få saker.
Jag tog en hel oktober ledigt från målandet förra året. Vad jag gjorde i stället, och varför något mjuknade upp som jag inte visste var hårt.
Ett brev i månaden. Kortare än det här inlägget. Inga utskick av annat slag — och du kan avsluta när som helst.
Skickas ut första söndagen i månaden